Referensen de glömde: aluminium och misstänksamhet

Från en TT-notis häromdagen:

Både vaccineringar och behandlingar mot allergier misstänks kunna ge just allergi, enligt ny forskning vid Lunds universitet.

Eller kanske inte. Visst stämmer det att misstanken finns: annars skulle forskningen nog inte påbörjats. Men avhandlingen meddelar inte bara misstankar, utan även resultat som notisen inte verkar ha plats för.

Sydsvenskan och Göteborgsposten hade en lite längre variant, men en skeptisk kommentar på DN hänvisar oss till Lunds universitets publikationsdatabas. Där kan vi se att det som föranlett notisen är en doktorsavhandling. Av flera anledningar kan doktorsavhandlingar vara svåra att sammanfatta och referera till. Avhandlingar inom biologi eller medicin är i allmänhet sammanläggningsavhandlingar, som består av fyra-fem tidskriftsartiklar och ett längre inledande kapitel. Det kapitlet får vi inte tillgång till via publikationsdatabasen, men där finns en engelsk och en svensk sammanfattning, och under den konstiga rubriken ”del av” finns länkar till tre artiklar — de tre delarbeten som publicerats i någon tidskrift.

Avhandlingen heter ”Adverse Reactions after Vaccination and Allergen-Specific Immunotherapy: Contact Allergy to Aluminium and Itching Nodules”. Aluminium kommer in i bilden för att det är en vanlig del av vaccinkomponenten som kallas adjuvans. Ett adjuvans är en blandning som irriterar immunförsvaret, orsakar en lokal inflammation och på så sätt påkallar immunförsvarets uppmärksamhet. Vaccinet består av avdödade eller försvagade delar av ett virus, en bakterie eller ett gift från en bakterie. Ibland är immunförsvaret smart nog att inte reagera på de här i stort sett ofarliga varianterna — adjuvanset gör det lättare för immunförsvaret att reagera och bilda immunitet mot inkräktaren.

I ett tidigare arbete (Bergfors, Trollfors & Inerot, 2003) var antalet biverkningar förvånande stort (0,8% med kliande knutor; varav de flesta med knutor hade aluminiumallergi) bland barn i Göteborgstrakten som fått vaccin mot kikhosta, difteri och stelkramp med aluminium. 0,8% låter ju inte så mycket, men tänk på en vanlig biverkningslista; sällsynta biverkningar förekommer i storleksordningen några patienter per tusental. Och vaccinbiverkningar är såklart allvarliga saker. Ett arbete i avhandlingen handlar om difteri- och stelkrampsvaccin och aluminiumallergi. Vid ett byte av uppföljningsvaccin passade de på att fråga föräldrar om biverkningar och jämföra vaccintyperna, som innehöll två olika aluminiumföreningar. Men de hittade ingen skillnad mellan grupperna; det var ungefär lika få  barn som fått kliande knutor oavsett vilken sort vaccin de fått; och de hittade inga fall av kontaktallergi. Här får vi alltså inget stöd för misstanken att vaccinet skulle orsaka kontaktallergi.

Aluminium används också i så kallade hyposensibiliseringsbehandlingar mot allergi. Behandlingen går ut på att lära immunförsvaret att tolerera ett ämne, genom att stegvis ge det i högre och högre doser — med aluminium som adjuvans. Två arbeten i avhandlingen handlar om risken för kontaktallergi i sådana behandlingar. Här verkar det finnas något samband, även om det inte är helt klart. I ett arbete fann de en koppling mellan allergi och behandling; i den andra studien kunde inte visa någotdera. Tyvärr verkar den senare vara den som (ännu) inte publicerats i någon tidskrift.

Studien kunde inte påvisa att ASIT (hyposensibiliseringsbehandling mot allergi — min anmärkning) är en riskfaktor för utveckling av kontaktallergi för aluminium men utesluter ej heller att så är fallet.

Däremot såg de en ökning av kliande knutor efter behandling. Så där stärks nog ändå misstankarna.

Det här ska inte vara en vaccinblogg, även om det nog skulle behövas en sådan, helst skriven av någon som kan mer om saken än jag. Men i och med att vacciner är så viktiga läkemedel som så många tar vore det trevligt om nyhetsartiklar om vaccinforskning kunde få resultaten rätt.

Litteratur

Netterlid E, Bruze M, Hindsén M, Isaksson M, Olin P. (2004) Persistent itching nodules after the fourth dose of diphtheria–tetanus toxoid vaccines without evidence of delayed hypersensitivity to aluminium. Vaccine 22. ss. 3698-3706

Netterlid E, Hindsén M, Björk J, Ekqvist S, Güner N, Henricson KA, Bruze M. (2009) There is an association between contact allergy to aluminium and persistent subcutaneous nodules in children undergoing hyposensitization therapy. Contact Dermatitis 60 ss. 41-49

Bergfors E, Trollfors B & Inerot A. (2003) Unexpectedly high incidence of persistent itching nodules and delayed hypersensitivity to aluminium in children after the use of adsorbed vaccines from a single manufacturer. Vaccine 22 ss. 64-69

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s